Att livnära sig som tjuv var riskabelt under medeltiden. Den som stal riskerade oftast ett mycket hårt straff. Fängelser fanns inte. Straffet bestod istället av böter eller prygel, och att tjuven fick ett öra avskuret var inte ovanligt. Ibland utdelades även dödsstraff för stöld.

En brottsling kunde också dömas till fredlöshet. Det innebar att vem som helst kunde döda honom utan att bli straffad för det. Den fredlöse fick hålla sig gömd i skogen, kanske för resten av sitt liv.

På bilden: En tjuv är i färd med att stjäla silver och pengar ur en kista. Vid hans sida står en djävul och en ängel. Bilden skildrar det sjunde budet "du skall icke stjäla".