Det medeltida samhället var feodalt. Basen bestod av bönder som producerade livsmedel som försörjde alla. Bönderna stod dock i ett beroendeförhållande till de som ägde jorden. För att få bruka jorden måste de betala en ränta som antingen kunde betalas i arbete (dagsverken), i produkter eller i pengar.

Jordägarna tillhörde antingen det världsliga frälset (adeln) eller andliga frälset (präster). De var befriade från skatter till kronan (kungamakten). I gentjänst bistod adeln kronan med soldater. Kyrkan bidrog med andliga tjänster, men lydde huvudsakligen under påven i Rom.

I Sverige var feodalismen inte lika starkt utpräglad som i övriga Väst- och Centraleuropa. Trots att bönderna stod i ett beroendeförhållande till jordägarna och var tvungna att betala ränta eller skatt, lyckades jordägarna aldrig få samma kontroll över samhället som i Europa.

Bilden: Skördeundret, Brönnestad kyrka i Skåne.