De första tamkatterna kom till Norden under tidig järnålder. Fynd av kattben har bland annat gjorts i gravar från den tiden. Enligt den fornnordiska mytologin drogs gudinnan Frejas vagn av två katter. Katten var uppskattad för sin förmåga att hålla skadedjur borta från matförråden.

Under medeltiden blev katten allt vanligare, särskilt i städerna där den täta bebyggelsen drog till sig möss och råttor. Märken på kattbenen visar att man också använt kattskinn vid tillverkning av kläder. Kattens status försämrades under medeltiden. Från att ha varit gudinnans följeslagare blev katten en symbol för ondskan och djävulen. Under tider av häxprocesser kunde det räcka att man ägde en katt för att bli utpekad som häxa eller trollkarl.