Filmer om föremålens religiösa betydelse

Carl-Johan Lidén.

Carl-Johan Lidén är präst inom Svenska kyrkan. Han berättar om konstföremålens roll i den medeltida kyrkans ceremonier, och om dess betydelse för den medeltida människan. Han berättar även om några av de gestalter som har en framträdande roll i den kristna tron.

	Carl-Johan Lidén, präst i Svenska kyrkan Carl-Johan Lidén är präst i Svenska kyrkan. När han förrättar gudstjänst, högmässa, dop och vigslar befinner han sig en miljö där altarskåp, träskulptur, dopfuntar, och ibland även kalkmålningar, omger honom. För Carl-Johan är det därför naturligt att tala om föremålens symboliska värde ur ett kyrkligt och kristet perspektiv. (0:55 min)
	Dopfuntar Dopfuntar finns i alla kyrkor. De har olika form och utseende. En del är gjorda av sten, andra av trä. (0:34 min)
	Vad är dopet? Dopet är ett heligt sakrament, en helig handling, som är instiftat och påbjudet av Jesus. Varje dop utgör en länk från Jesus dop till dagens. (0:34 min)
	Att döpas in i gemenskapen Dopet är församlingshögtid i första hand, och inte en familjehögtid. Barnet blir genom dopet en medlem av den kristna församlingen och kyrkan. (1:10 min)
	Varför användes dopfunten? Under kristendomens början döptes människor i sjöar, floder eller bassänger. Hela kroppen sänktes ned i vattnet. I Nordens bistra klimat gick inte det. Dopfunten användes istället som ett vattenkar, och vattnet östes över huvudet. Dopvattnet var heligt och förvarades i dopfunten under hela året. För att hålla det rent täcktes dopfunten av ett stort lock. Idag används nytt vatten vid varje dop. (1:31 min)
	Jungfru Maria Jungfru Maria, Guds moder, är en av de absolut viktigaste personerna i den kristna tron. Hon är en sammansatt person, dels drottning i himmelriket, och dels den enkla människan som står folket väldigt nära. Jungfru Maria är det viktigaste skyddshelgonet, som människor i svår nöd vänder sig till. (1:06 min)
	Madonnan med barnet Carl-Johan berättar om motivet Madonnan med barnet. Här sitter Maria, drottning av himmelriket, med sin son Jesus i knät och omgiven av en rosenkrans. Rosenkransen, som återkommer i radbandet för bön, har tio små rosor som symboliserar den korta bönen Ave Maria. Den stora rosen symboliserar den långa bönen Fader vår. (1:05 min)
	Maria bebådelse Carl-Johan läser berättelsen om Maria bebådelse ur bibeln. På altarskåpet återges scenen där ängeln Gabriel besöker Maria, och talar om att hon ska föda Guds son. Motivet ingår i berättelsen om Jesus liv och död, och är mycket vanligt på medeltida altarskåp. (1:28 min)
	Jesus födelse Carl-Johan läser berättelsen om Jesus födelse ur bibeln. Scenen finns återgiven på altarskåpet och är ett mycket vanligt motiv. Genom bilden förmedlades bibelns berättelser om Jesus liv och död för medeltidens människor. (0:46 min)
	Marie klagan I motivet Marie klagan återges Maria på ett mycket mänskligt och jordnära sätt. Hon sitter med sin döde son i sitt knä och sörjer. Motivet brukar kallas Pietà, vilket betyder medömkan, och blev vanligt vid 1300-talets början. (0:35 min)
	Det medeltida altarskåpet Vilken betydelse hade altarskåpen under medeltiden? Altarskåpen representerade bland annat det vackra och det annorlunda. Det som är bortom vardagen och nära Guds rike. Kanske gav de människorna hopp om att själva få komma till paradiset efter döden? (0:57 min)
	Bibelns berättelser i altarskåpet Vilken roll spelade altarskåpen? Genom dess bilder förmedlades bibelns berättelser och den kristna tron till människor som varken kunde läsa eller förstå det språk som prästerna talade. (1:05 min)
	Treenigheten Gud avbildas sällan som en mänsklig person. Ofta märks hans närvaro i motiven genom en duva, Guds heliga ande. I ett motiv, nådastolen, avbildas Gud dock som en äldre man, som Gud Fader. Han håller sin döde son, Jesus Kristus, i sina händer och över dem flyger en duva. Motivet återger på så sätt treenigheten, Fadern, sonen och den helige anden. (1:30 min)
	Jungfru Maria, Jesus moder Heliga Maria har en framträdande roll inom den kristna tron. Hon är Jesus väg från himlen till människorna på jorden. Genom Maria blev Jesus lidande och död möjlig. (0:57 min)
	Johannes Jesus lärjunge Johannes finns återgiven på många altarskåp. Han var den lärjunge som Jesus sade att han älskade. Tillsammans med Jesus mor Maria bevittnade Johannes Jesus korsfästelse. Johannes avbildas med ett lamm i sina händer. Lammet påminner om Jesus ord: "Se, jag är världens lamm som borttager alla synder". (1:10 min)
	Petrus och Paulus Petrus var den av Jesus lärjungar som grundade den kristna kyrkan. Han var den förste biskopen i Rom, och därmed den förste påven. Petrus avbildas med en bibel i ena handen och en nyckel i den andra, som en symbol för nyckeln som för människan in i Guds rike. Paulus var inte en av Jesus lärjungar, men en av de främsta missionärerna. Han led martyrdöden genom halshuggning år 67. Han avbildas med en bibel i ena handen och ett svärd i den andra. (1:28 min)
	Nordiska helgon På många altarskåp finns lokala helgon avbildade. St. Olof och St. Erik är två helgon som är vanliga i nordiska altar- och helgonskåp. Det mest kända helgonet i Sverige är dock heliga Birgitta. Hennes klosterorden finns på flera ställen i världen. (1:33 min)
	Kalkmålningar, de fattigas bibel Varför målades bilderna på kyrkans väggar och tak? Carl-Johan Lidén berättar om hur bilderna förmedlade bibelns budskap till en församling som varken kunde läsa eller förstå det latin som talades under gudstjänsterna. Han berättar också om Biblia Pauperum, de fattigas bibel, som var en förlaga för de bilder som målades under medeltiden. (2:52 min)
	Dansen kring guldkalven Carl-Johan berättar om motivet dansen kring guldkalven som finns att se i Täby kyrka. I gamla testamentets historier berättas det om hur Moses folk vände sig ifrån Gud till ett skapat föremål, guldkalven. (0:34 min)
	Jona i valfiskens buk Carl-Johan berättar om motivet Jona i valfiskens buk, som är vanligt i medeltida kyrkor. Berättelsen om Jona är ett exempel på en så kallad parallellhänvisning, från gamla till nya testamentet. Jona offrades och slängdes i havet till valfisken. I tre dagar var han i valfiskens buk, innan han spottades upp på land igen. På liknande sätt offrades Jesus, och var död i tre dagar innan han återuppstod. (0:55 min)
	Syndafallet Ett av de vanligaste motiven bland kalkmålningarna är syndafallet. I det återges hur Eva frestas av ormen att äta av frukterna i kunskapens träd. Adam och Eva bryter mot Guds förbud och blir utvisade ur paradiset. Scenen ur gamla testamentet har haft en stor betydelse för legitimerandet av kvinnans låga ställning i samhället. Genom historien har kvinnan fått skulden för syndafallet, och att människan därigenom gick miste om ett evigt liv. Ormen är en symbol för djävulen och ondskan. Kronan som ormen bär visar att djävulen är kungen i helvetet. (1:39 min)
	Schackspel med döden Ett av Täby kyrkas mest kända motiv är schackspel med döden. Scenen är inte hämtat ur gamla eller nya testamentet, utan är ett folkligt medeltida motiv. Det symboliserar människans förgänglighet. Livet är ett spel som inte går att vinna. Döden segrar alltid till sist, och detta är ett faktum för alla människor. (0:57 min)

Filmer om träskulpturer och altarskåp

Håkan Lindberg.

Håkan Lindberg är konservator på Historiska museet och specialist på måleri på trä. Håkan berättar om hur träskulpturerna och altarskåpen tillverkades och målades under medeltiden.

	Hur tillverkades träskulpturer? Håkan Lindberg berättar om hur träskulpturerna tillverkades. Under tidig medeltid skars de ut ur ett enda stycke. För att motverka sprickbildning när materialet torkade urholkades skulpturen. Därefter monterades de mot ett bakstycke i ett altarskåp. Figurerna var bara tänkta att betraktas framifrån, och ofta från ett ganska långt avstånd. (1:15 min)
	Vilka träslag användes? När träskulpturen urholkades användes yxor i olika storlekar. Eftersom skulpturen var tänkt att betraktas framifrån syntes inte den grova bearbetningen. Träslaget i skulpturerna varierade. Under tidig medeltid användes ofta lövträd, medan ek blev vanligare under medeltiden senare del. (0:47 min)
	Den gotiska skulpturen Från 1300-talets mitt blir träskulpturerna mer uttrycksfulla och expressiva. De är sammansatta av olika delar, som kunde bestå av flera olika träslag. Ibland är skulpturen så tunt skuren att det blivit hål. Pergament och träbitar användes för att lappa ihop skulpturen, innan den slutligen målades. (1:36 min)
	Förgyllning Många altarskåp och träskulpturer utmärks av sin vackra förgyllning. I botten lades en tjock kritgrund, och därefter fästes bladguld på skulpturen. För att få en riktig hög glans polerades bladguldet. (0:26 min)
	Måleri på trä När träskulpturen snidats ut och bearbetats lades en tjock vit kritgrund på den. Detta gav en bra grund för färgen. I kritan kunde konstnären även rista in mönster, eller skulptera bårder och applikationer i gestalternas klädedräkter. (1:51 min)

Filmer om kalkmålningar

Misa Asp.

Misa Asp är konservator vid Riksantikvarieämbetet och arbetar bland annat med kalkmålningar. Misa berättar om hur de medeltida konstnärerna målade motiven i kyrkorna, vilka tekniker de använde och hur de framställde färger av olika pigment.

	Misa Asp, konservator vid Riksantikvarieämbetet Misa är konservator vid Riksantikvarieämbetet, och arbetar med sten, puts och muralt måleri. I sitt arbete sysslar Misa med konservering och dokumentation, samt utveckling av konserveringsarbetet. Hon hjälper även länsstyrelser, länsmuseer och allmänhet med råd och anvisningar. (0:35 min)
	Hur gjordes kalkmålningarna? Misa Asp berättar om hur arbetet med kalkmålningarna gick till. Redan då valven slogs i Täby på 1450-talet gjordes förberedelser inför målningsarbetet, som utfördes trettio år senare. En grov, men slät, puts av kalkbruk lades på väggar och tak. Konstnären grunderade sedan med ett kalkskikt, som gav en slät yta. På kalkytan skissade han sedan upp konturerna på sina motiv med kol. Han kunde också rista in linjer kalken för att inte det svarta kolpigmentet skulle synas i målningarna. (1:07 min)
	Hur målades bilderna? Misa berättar hur konstnären blandade ihop färger av olika pigment. De kunde vara gjorda av mineraler som malts ned till pulver, som till exempel den gröna malakiten. Ett annat råämne var metaller som ärgat till oxider. Kol användes som ett rent svart pigment och kalk som ett vitt. Med penslar i olika storlekar målades motiven upp. Ibland användes schabloner i plåt för att måla blomslingor och annan ornamentik. (1:09 min)
	Färgerna Misa visar de olika färgerna som förekommer i kalkmålningarna, och berättar vilka pigment de kommer från. Grönt från malakit, olika röda färger från cinnober, järnoxid och blymönja, brunt från ockra och blått från azurit. Idag ser kalkmålningarnas färger annorlunda ut, eftersom många av dem har oxiderat och svartnat. (1:07 min)
	Hur har målningarna förändrats? Under 1700-talet gjordes stora förändringar i kyrkorummet. Eftersom människorna var läskunniga, och psalmböcker användes under gudstjänsten, behövdes mer ljus i rummet. Därför öppnades fönster upp på kyrkans nordsida, och de förut små fönstren på sydsidan gjordes större. Målningarna förstördes eller kalkades över. (1:44 min)
	Vad orsakar skador på kalkmålningar? Misa berättar om de faktorer som kan skada kalkmålningarna. Det är framför allt uppvärmningen av kyrkorna som är ett hot mot de gamla målningarna. De smutsas ned och måste rengöras. (1:13 min)