Under medeltiden var bildens innehåll viktigare än formen. Vad bilden berättade var alltså det viktigaste. Många altarskåp har också en berättande historia, som gör att man kan dela in skåpen i olika grupper. Tre olika grupper av bildmotiv är vanliga.

En ofta förekommande framställning är Jesus lidande och död. Denna kallas passionshistorien och skåpen kallas därför passionsskåp. Detta var ett lämpligt motiv för prästen att ta upp under påsken.

Den andra motivgruppen skildrar Jesus barndom och Julevangeliet från Maria bebådelse och fram till dopet.

Den tredje gruppens bildmotiv är Marias liv som även innehåller beskrivningen av den Heliga släkten. Dessa skåp kallas för Mariaskåp. Under senmedeltiden uppstod en stark kult kring Marias person. Istället för att närma sig Gud vände man sig till Maria. Hon hade ju själv varit människa och stod därför människorna närmare än den något mer abstrakta Gud Fader.

På skåpens flygelmålningar var det vanligt med förebilder från gamla testamentet till händelser i nya testamentet, som finns beskrivet ovan.

Det finns också andra gestalter som inte ingår i motivgrupper, som till exempel helgon, apostlar, kyrkofäder och martyrer. Helgonen var mycket viktiga inom kristendomen. Dels var de en länk till Gud och dels utförde de olika mirakel bland människorna. Miraklens religiösa betydelse i medeltidskyrkan var enorm. Viktigast bland de nordiska helgonen var Birgitta och hon finns i många altarskåp. Men även flera "mindre" svenska helgon finns representerade, t.ex. Erik den helige, St Eskil, St Sigfrid samt Helena (även kallad Elin) av Skövde.