Hem Om medeltiden Föremålen I skolan Sök Om projektet Till www.historiska.se
Kalkmålningar
Kalkmålningarna i Sverige
Trots att motiven bland kalkmålningarna oftast är bibliska ger de en god inblick i medeltidens värld. Konstnärerna använde modeller från sin egen omgivning när de gestaltade människor. En annan förlaga var Biblia Pauperum, "de fattigas bibel". Ur detta verk hämtades de bibliska scenerna.
De äldsta kalkmålningarna i Sverige är från 1100-talets första decennier. De finns framför allt i södra Sverige. Det som har bevarats är en liten del av vad som en gång fanns både på kyrkväggar och i tak. Många av kyrkorna är rivna, har brunnit eller så har de byggts om och målningarna förstörts. Många målningar har också varit överkalkade men frilagts under sent 1800-tal eller under 1900-talet i samband med att de restaurerats.
Några har dock klarat sig från överkalkning och finns fortfarande kvar i sitt originaltillstånd. Dessa målningar är ovärderliga dokument över medeltidens konstskapande och en väg in i dåtidens värld som den såg ut vid just det tillfället som målningen utfördes. Målaren tog ofta modeller från sin egen omgivning och det ger oss en god uppfattning om hur den tidens människor gick klädda och hur de levde i sin vardag.
I övrigt har målarna i stor utsträckning arbetat efter förlagor. Mest bekant är den träsnittsbok från 1400-talets mitt som kallas Biblia pauperum, de fattigas bibel. Det är en sammanställning av bibelillustrationer med parallella motiv ur gamla och nya testamentet, som i olika upplagor spreds över Europa från omkring 1460. Beteckningen "de fattigas bibel" innebar givetvis inte att det handlade om någon billig pocketbok, utan det var en bildbibel som skulle användas av "de fattiga i anden", till exempel de sockenpräster som behövde hjälp att lägga ut texten för sin församling.
Ett exempel på ett parallellt motiv mellan gamla och nya testamentet är det när Gud låter manna regna över Moses och Israels barn i öknen. Detta sågs som en förebild för nattvarden. Biblia pauperum har flitigt använts av bland annat kyrkomålaren Albertus Pictor i Stockholm under 1400-talets senare del och 1500-talets början.
Kalkmålningarna i kyrkorna kunde bara utföras sommartid, då det fanns tillräckligt med ljus och värme. Att det i Vendels kyrka ges två olika årtal, 1451 och 1452, i de båda dateringsinskrifterna beror säkert på att arbetet i det stora kyrkorummet inte hann bli färdigt den första sommaren utan måste slutföras under den följande.
Föremålen
Bildspel om kalkmålningar
Webbfilmer om kalkmålningar